En helt ny värld!

Bak & Mat / Permalink / 29
Hej på er, det var ett tag sen sist men nu ska jag försöka att kika in lite oftare. Anledningen till mitt "uppehåll" är att för nästan exakt en månad sen fick vi ett besked som kom att förändra vårt liv för all framtid. Dottern hade varit hängig ett tag och jag tog henne till vårdcentralen. Det som vi trodde var ett rutinbesök pga en envis förkylning blev verkligen inte som vi tänkt oss. Efter provtagning fick vi beskedet att vår lilla ängel hade fått diabetes! Ja, jag får erkänna att det var verkligen ett chockbesked som gjorde att marken fullkomligt försvann under oss. Blev akutinlagda på sjukhus där vi fick tillbringa 1,5 vecka och nu håller vi sakta men säkert att finna oss till rätta i en helt ny värld. Det är en väldans massa nya rutiner med mat på någorlunda bestämda tider, provtagningar dygnet runt och dottern ska ha insulin i sprutform 5 gånger varje dag men hon är verkligen helt fantastiskt duktig och så tapper! Självklart har vi dagar då vi är otroligt ledsna över detta då det är en livslång sjukdom som inte går att bota men vi har bestämt oss för att vi kommer inte låta den styra oss utan vi ska styra den!!



Som ni vet sedan tidigare älskar vi att baka och nu när vi behöver tänka på vad vi stoppar i oss gäller det att hitta nya recept med mindre socker och mjöl. Jag har alltid trott att det är "socker" som diabetiker ska hålla sig ifrån men det är intaget av kolhydrater som måste regleras med insulin. Har börjat att lusläsa recept som har mindre kolhydrater och då är det perfekt att kika på både GI och LCHF. Självklart ska dottern inte sättas på diet utan det är för att vi ska lära oss om mat och fika som är "snälla" mot hennes blodsocker. Igår premiärbakade vi kokostoppar som endast innehåller mindre än 1 kolhydrat per topp, kan jämföras med en skiva bröd som ligger på ca 10... Men receptet är inte bara bra för diabetiker utan vi alla borde ju faktiskt tänka på att inte fylla kroppen med onyttigheter. Kommer att bjuda på fler recept framöver, allt eftersom vi provar oss fram men har ni tips och idéer vill jag gärna få ta del av dessa!

Kokostoppar (ca 25 st)
50 g margarin
2 ägg
1 dl Stevia lättströ istället för vanligt strösocker
1 påse, 200 g riven kokos

Smält matfettet och låt det svalna. Blanda samman ägg och Stevia, vispa. Tillsätt kokos och matfett och låt därefter smeten svälla i ca 10 minuter. Klicka ut dem på bakplåtspapper och grädda i 175 grader i mitten av ugnen i 10-15 minuter.
#1 - - Lisa:

Åh, jag önskar er lycka till med er nya värld! Måste kännas konstigt men jag är övertygad om att ni klarar det galant!

Kram Lisa

#2 - - ♥ TUMADRE - ensamstående mamma till två ♥:

Åh,

jag minns när jag gick i skolan och min bästa kompis fick diabetes. Jag minns hur tagen jag blev och hur märkligt det kändes att hon plötsligt skulle börja ta en massa sprutor hela tiden. Men samtidigt var jag så imponerad över hennes styrka och mod - jag är övertygad om att din dotter fixar det här galant!



En massa kramar till er allihopa!

#3 - - Anette:

Kram!

#4 - - Malin:

Såna besked är aldrig roliga.

Har själv sedan en tid minskat på kolhydraterna rejält och det går fantastiskt bra. Kolla vidare www.kostdoktorn.se.

Ingen behöver kolhydrater eller socker. Det går bra ändå.

Kram

#5 - - Linda:

Förra veckan fick min syster med familj samma chockbesked då min systerdotter visades ha diabetes. En omställning för hela familjen och många känslor att hantera.

Hoppas att din dotter mår mycket bättre nu och kan leva så normalt det bara går.

#6 - - Lissen:

Skickar en stor kram och det blir nog bra när ni kommit in i alla rutiner.

Men förstår att det är en stor omställning.



Kram och ha en trevlig valborg.

// Lissen

#7 - - House number 11:

Vilken omställning! Jag förstår att det är mycket att ta in just nu, men jag tror att ni snart nog känner er mer säkra. Kloka ni är med sund inställning! Och duktig liten tjej har ni också!

Kramar till er alla!

Jenny

#8 - - Maddiie:

Oj vilken omställning det måste ha blivit för er alla.

Jag hoppas att ni kommer in i era nya rutiner snart och att det kommer gå bra :)

Det är härligt att läsa att era tjej är så tapper :)

Hoppas att hon kanske kan få en insulinpump sen. En kompis till mig har det och hon säger att det är en himla frihet att ha den istället för att behöva komma ihåg alla sprutor.

Men hur som haver så önskar jag er lycka till och det ska bli roligt att få ta del utav de nyttiga recepten du kommer lägga upp :)

Kram

#9 - - johanna - today you inspired me:

Men fy vilken resa!

Förstår att det måste ha varit oerhört omtumlande.

Skönt att höra att ni börjar hitta tillbaks och hitta nya sätt att leva på.

Och skönt att er tjej är så stark!



#10 - - Sandra på Ön:

Inte roligt att få ett besked över en sådan sjukdom, men samtidigt så skönt att hon får hjälp nu och säkert kommer att må så mycket bättre. Lycka till med allt. Kram

#11 - - PESSYS:

GoKväll! Allt med bra dig? :D Kramiz!

#12 - - Proforma - Irene:

Omtumlande minst sagt! Alltid jobbigt när det gäller barnen! Det går säkert bra så småningom när ni fått rutiner och lite distans till det. Kanske hon kan få en pump så småningom så blir det lite lättare.



Jag äter själv LCHF sedan fyra månader och det är inte bara socker man undviker då. Vitt bröd, alltså vetemjöl är lika med socker så det är lika illa. Det är ju låmgsamma kh man ska undvika då. Men det finns jättemycket man kan baka och ett tips är att köpa boken "Baka med LCHF". Här kan du bläddra lite i den... http://media.bonnierforlagen.se/bladderex/?isbn=9789174242560

Ett annat tips är att köpa en glassmaskin, det är så enkelt att göra egen glass utan socker.

Lycka till nu, kram!

#13 - - Karoine:

Usch, vad tråkigt =( Min pappa har det och det är ju en del att tänka på =)



Jag blev så sugen på kokostoppar, är ju faktiskt en kaka som jag oxå kan äta med min gluten =)



Önskar dig en fin dag...



KRAM

#14 - - Miras Maräng:

Så omtumlande för er alla, men eran inställning är så bra! Sambon har diabetes 2 så vi har kört en del med LCHF, har några recept inne hos mig och länkar till bra sidor.



Kram på er!

#15 - - Tora:

Hua vad hemskt. Styrkekramar!

#16 - - Suzette:

Gott med kokostoppar :)

#17 - - Jenny - NAMNSMYCKEN:

Vad skönt att ni nu vet varför hon var dålig, nu kan det bara bli bättre! :)

Underbart söt skål som du har cocostopparna i, var är den inköpt??



#18 - - piamamma:

Jag förstår precis din känsla när du beskriver hur marken försvann under er. Vår son har haft diabetes i två år nu men jag minns beskedet som igår, det svindlade till och jag försvann för ett ögonblick. Han var då 16 och gick sitt första år på gymnasiet. Efter sjukhusveckan ska man ju in i vardagen med sitt nya liv och få allt att fungera, vilket det ju också gör. Från början var vi väldigt noga med allt, vi mätte blodsockret jätteofta, räknade kolhydrater och var supernoga med vad vi åt. Så småningom upptäcker man vilka de verkliga behoven är och anpassar sig efter dem, vilket kan vara väldigt olika från person till person. Det har funkat jättebra med pennorna och han vill absolut inte ha pump. Visst händer det fortfarande att jag blir jätteledsen för hans skull men han tar det mycket mer naturligt, det är som det är. Jag följer dock forskningen noga och har fortfarande ett hopp om att det kommer ett botemedel. Från början satte jag upp en massa hinder, han kommer aldrig att kunna vara ute och resa som andra ungdomar, han kan inte bli vad han vill och det måste ju vara direkt livsfarligt att dricka alkohol men jag fattar ju nu att visst, hans liv begränsas, men i mycket liten omfattning pga hans sjukdom. Han gör det han vill och ser till att han har sitt insulin, då funkar det mesta (ja, utom att bli pilot eller brandman då förstås...)Jag hoppas att ni finner er tillrätta med era nya rutiner. Lycka till och stor kram till er alla! (För övrigt har du en jättetrevlig blogg med härlig inspiration och fina bilder)

#19 - - Malin:

Oj, vilken omställning det måste bli. Hoppas ni alla mår bra trots allt.

Ha en fin fortsättning på kvällen :)

#20 - - Anna på Grönkulla:

Men så tråkigt! Men tack och lov finns det ju nu så många recept på godsaker som inte höjer blodsockret. Jag kör lite GI/LCHF och dessa kladdkakemuffins utan mjöl och socker gillar jag. Väldigt goda! Receptet hittar du här (hon har så många bra recept):

http://www.alltforforaldrar.se/56kilo/lc-lchf-kladdkakemuffins/

Sedan kan jag rekommendera bloggen alltomlchf.blogspot.se och http://mariannslchf.se/som också har jättebra recept. Lycka till!

#21 - - Erica:

åh så tråkigt att höra! Min son är väldigt allergisk mot massa olika födoämnen och när vi fick reda på detta så undrade man hur man skulle fixa det!! All mat man ska handla och laga blir ju specialmat....men man klarar det och nu funkar det riktigt bra. Man lär sig leva med det och jag är säker på att ni kommer fixa det galant! Tar glatt emot recept för det kan säkert passa oss också! Många kramar!

#22 - - Susanne:

Hej



Ibland ställs vardagen på ända, man är ju inte förberedd på vad som komma skall. När ni har landat i vad som hänt och funnit er tillrätta så ska du se att allt känns lättare igen. Lider med er och sänder styrkekramar till dig och familjen. Tråkigt när såna här besked kommer. Ha det så bra som möjligt:) Kramar Susanne

#23 - - yasmine modell mamma och fru:

allt bra?

nu får man 20% rabatt i min blogg på massvis av barnkläder bland annat nova star mfl...

Kika gärna in.

KRAAAM

#24 - - Iris:

Styrkekramar till er! Detta kommer ni kunna klara galant.



kram/iris

#25 - - Annica:

Usch, förstår att det måste vara kämpigt för er just nu. Hoppas ni hittar rätt dos insulin snabbt så hon får tillbaka orken i vardagen.

Lycka till med allt!

Kram Annica

#26 - - lillen:

Jag fick själv diabetes när jag var 9 år, men då fattade jag inte riktigt vad det innebar. Det var först den första sommaren efter som jag började förstå att jag inte kunde äta allt och var tvungen att ta sprutor och på bestämda tider, jag var lessen varje dag den sommaren. Min mamma gick upp varje natt och kollade mitt blodsocker i början. Tonåren för mig var jobbigt när det gällde maten, och jag blev väldig matfixerad och gick ner otroligt mycket under en lång period. Nu - 14 år senare - så har jag aldrig mått bättre! Jag äter allt (dricker dock bara lightprodukter)och har ett ganska normalt liv, med hus, sambo, bra jobb och har hunnit resa en del också :) Diabetsen är inget jag tänker på längre - det som jag fortfarande kan tycka är jobbigt är lågt blodsocker på kvällen, då man måste upp och äta. Jag tror ni kommer fixa det galant - och ni kommer leva ett mer "normalt" liv efter ett tag - då ni kommer in i det! Många kramar och lycka till!

#27 - - TiniTott:

Det var tråkigt att höra om diabetesen :/ Förstår att det blev en chock. Jag har själv diabetes och kommer mycket väl ihåg den dagen jag fick mitt besked. Världen rasade. Men nu, när det gått några år, är det inte lika hemskt. Mitt liv är inte så förändrat trots allt. Man behöver bara tänka på vad man äter och vara uppmärksam på kroppens signaler. Kanske inte så lätt när man är liten dock, men hon har ju er =) Ha som vana att alltid ha en förpackning druvsocker i väskan/jackan. Den är ovärderlig att ha med sig ifall man skulle få en sockerdipp. Tas snabbt upp av blodet och håller en i schack tills man hinner få i sig något mer matnyttigt =) Lycka Till!

#28 - - Frida H:

Men oj! Vilken chock det måste ha blivit! Det är en tråkig sjukdom. I alla fall till en början. Folk tror man bara lever som vanligt och tar lite sprutor då och då men det är det ju inte.

Känner många diabetiker och alla i olika åldrar och det är vissa som inte bryr sig, vissa som precis fått diagnosen och vissa som alltid haft det men fortfarande ogillar sprutorna.

#29 - - Antonia Weléen Qvarfordt:

Hej!



Jag beklagar verkligen att din dotter insjuknat i diabetes. Jag själv fick diabetes som 5-åring. Jag vet inte hur gammal din dotter är, men situationen ändras mer radikalt ju äldre man är. Men en sak är säkert, och det är att det är inga problem att leva med diabetes. Det är säkert svårt för er hela familjen att ställa om under en period, och det kanske är svårt för er som föräldrar att veta hur ni ska förhålla er till er lilla tjej så det ska kännas bra för henne. Om ni undrar någonting blir jag mer än glad för att få hjälpa till och berätta och råda. Jag vet ju trotts allt hur det är att som flicka växa upp med diabetes. Jag kan berätta om allt från barnkalas till oviljan att visa magen och sena utekvällar. Men, jag vill verkligen att ni ska förstå, om ni inte redan gör det, att diabetesen aldrig ska hindra er dotter från någonting!



Jag önskar er och er dotter all lycka

Antonia

Till top